Anna Gullers, tisdag 29 november 2011

Livet på nätet (efter döden)

”Har kilat vidare. Vi ses på andra sidan.” Visste du att du kan uppdatera din statusrad när du dött? Tjänsten finns redan.

I dag lägger vi svenskar i genomsnitt 154 minuter per dag på internet och i olika sociala medier. Men det är inte längre bara unga som använder dessa möjligheter – användarna i de sociala medierna blir allt äldre. Magasinet Fast Company skriver att mellan 1,5 och tre miljoner Facebook-användare kommer att dö under 2011. Vart tar våra digitala fotspår vägen den dag vi dör? Vem tar reda på Facebook- och mejlkonton, bilder och bloggar?

– Precis som dina andra saker hör dina digitala tillgångar till dödsboet, så länge ett juridiskt bindande testamente inte hävdar något annat, säger Bo Forslund, informationschef på Fonus.

I praktiken är det knepigare. Oftast ligger konton kvar på nätet och det kan vara ganska snårigt för anhöriga ta kontroll över dem. Detta faktum har fått nya företag i såväl Sverige som utomlands att erbjuda hjälp med ”digitala testamenten” där du bestämmer hur du vill att din information på nätet ska hanteras efter din död. Exempelvis får du med det amerikanska företaget Legacy Lockers abonnemang tillgång till företagets alla tjänster. Förutom att hålla koll på konton och inloggningsuppgifter kan du spela in videohälsningar eller skriva mejl som skickas med dig som avsändare efter din död.

Bo Forslund tycker att det går lika bra att notera sina önskemål i ett testamente. Det är gratis. Eller lämna ett dokument med inloggningsuppgifter i till exempel ett bankfack. På Fonus går det däremot (än så länge) inte att beställa en sista hälsning som skickas ut efter döden. Bo Forslund tror att den här typen av tjänster ännu bara är i sin linda.

– Kan du efterlämna något som du dessutom inte behöver ta ansvar för, kan man ge sig på att det finns många som kommer att utnyttja det.


Om cookies | Privacy policy